28 juli, den stora vinprovardagen i Affi

Aningens positivt överraskade över att vi inte har den vinbaksmälla vi förtjänar (den friska luften här i bergen måste göra under…) så kontaktar vi hotellets ägare för lån av cyklar. Han pekar oss i rätt riktning och så ger vi oss iväg. Utan hjälmar i de italienska bergen ska vi nu cykla runt och prova vin. Det här är dagen då vi helt enkelt hoppas att vi kommer tillbaka i ett stycke var.

16_AffiGanska snart hittar vi den första vintillverkaren, Monte Saline, som är specialiserade på rosévin. Vi blir väl mottagna och får en genomgång av hela bryggeriet och får prova det mesta ur deras sortiment. Vi lovar att komma tillbaka och handla på tillbakavägen och trampar vidare. Vi följer naturen och svänger av på grusvägar bland vinrankor och olivlundar. Solen strålar och de italienska bergen visar sig från sin absolut bästa sida. Vi stannar till på vingården Torcolo och även här har de helt fantastiskt rosévin. Vi får ta en paus i provandet då byns borgmästare kommer på inspektion och ägaren måste visa henne runt, sedan köper vi med oss några flaskor och hoppar upp på cyklarna igen.

17_Affi_

Nästa stopp blir på olivgården Turri där olivolja och balsamico inhandlas och så rullar färden vidare. Vid det här laget är det mitt på dagen, solen gassar och vätskebalansen börjar bli något rubbad. Vi tar av på en grusväg och får syn på en pizzeria. Vi kliver in, som två uttorkade ökenråttor och hostar fram “aqua”. Det är oklart om ägaren tycker synd om oss eller bara tycker att vi är konstiga, men han ger oss varsitt glas och tar inte ens betalt.

Färden fortsätter genom småbyar och på landsvägar, och så småningom är vi ända nere vid Gardasjön igen. Vi tar en matpaus och badar fötterna. Sedan börjar orosmolnen hopa sig ovanför oss och vi inser att vi nu ska ta oss tillbaka, ca en mil i uppförsbacke med vin på pakethållaren och olivolja på styret. Det går inte fort, men det går bra, och med två vattenpauser är vi snart tillbaka på Monte Saline för inköp av fantastiskt bubbligt rosé. Titt som tätt blir vi omkörda av proffscyklister och jag blir tokmotiverad till att ta upp cykling som motionsform på riktigt.

15b_Affi-2

Efter en rejäl kalldusch och några timmars vila avslutar vi dagen på samma restaurang som kvällen före, den är den enda av två och varför byta ett vinnande koncept? Vi äter kanin med oliver och polenta som förrätt, pasta som mellanrätt och nötkött till huvudrätt. Och så dricker vi fantastiskt Ripazzo förstås.

27 juli, mot bergen!

Dags att checka ut och åka till bergen. Vi har båda sett fram emot det sista hotellet som verkar lite lyxigare och ligger i ett vackert område. Vi åker till Verona och byter till buss mot Affi. Det är bara vi och en person till på bussen, så vi sätter oss längst fram. Chauffören ser att vi försöker ta några områdesbilder och saktar in och pekar ut bra fototillfällen. Vi åker på slingriga vägar, högre och högre upp i bergen. Vyerna är magiskt vackra med vinrankor och olivlundar så långt ögat kan nå.

18_Affi_

Busshållplatsen är precis utanför hotellet och vi kliver av på en helt öde bergsgata. Hotellet är låst och vi ringer på och får ett ”Prego” från en skarp kvinnoröst till svar. Så småningom kommer det en äldre herre från grannhuset och checkar in oss. Allt är stängt, byn är helt öde och det är bara vi och ett äldre par på hela hotellet. Vi lastar in våra saker och försöker få oss en bit mat på vad som ser ut som en restaurang. ”Äta? Nu? Nej vi har stängt” får vi till svar. Vi börjar gå längs bilvägen, någonstans måste man ju kunna få sig en macka åtminstone. Vi passerar den ena herrgården efter den andra, med höga staket runt om. Till slut vänder vi tillbaka och ringer på hotelldörren igen. Vi frågar efter en annan restaurang ”restaurang closed” säger den skarpa kvinnorösten. “Jamen någonstans att äta måste det ju finnas” säger vi, “resturang closed” svarar kvinnorösten. Trötta, hungriga och lätt besvikna över att vårt mysigaste hotell verkar bli en flopp säger jag på min allra argaste spanska “Vi BOR på DETTA hotellet, ni måste hjälpa oss”. “Moment” säger kvinnorösten och snart kommer den äldre mannen som checkade in oss ut från granngården. Han förklarar att det finns ett köpcentrum som har caféer och restauranger och pekar oss i rätt riktning. Han rekommenderar även en restaurang i en annan riktning för intag av middag lite senare.

Vi hittar lunchstället som ligger i ett riktigt bra köpcentrum där ett visst mått shopping naturligtvis också måste ske. Vi köper på oss några flaskor vin och går tillbaka till hotellet. Det är verkligen precis lika vackert som vi hade föreställt oss, men kanske 80 grader för romantiskt för tjejkompisar och dessutom ska det regna resten av veckan. Vi bestämmer oss därför för att stanna två nätter istället för fyra och avsluta semestern i Venedig istället.

15_AffiEfter några timmar av ombokningar över en flaska vin beger vi oss till den rekommenderade restaurangen som visar sig vara en riktig lyckoträff. Här äter vi en autentisk italiensk måltid med antipasti, pastaförrätt och kyckling till huvudrätt. Vi blir även kvar efter stängning och pratar om traktens vingårdar som vi ska besöka nästa dag och naturligtvis bjuder restaurangägaren på ett glas eller två.

26 juli, promenad i åskoväder

Grått var ordet, här skiner inte solen två dagar i rad. Vi går ner i receptionen och frågar om de kan rekommendera någon utflykt som vi kan hitta på. De hittar alternativ innehållandes båtresa och sightseeingturer som är öppna måndag till fredag. Idag är det lördag. Receptionisten som även är hotellets ägare är mycket vänlig och ber verkligen om ursäkt för att det inte finns fler bilfria alternativ.

13d_Sirmione
Vi bestämmer oss för att ta på bekväma skor och ge oss ut på långpromenad, lite motion kan kroppen behöva vid det här laget. Vi går och går och plötsligt får vi syn på en supermarket. Känns onekligen som att en riktigt lyxig rom, den kommer värma gott i det svenska höstmörkret.

13c_Sirmione

Vi börjar traska tillbaka mot hotellet och får en regndroppe på oss och snart är regnskuren ett faktum. Vi tar skydd under ett träd och då börjar det mullra och snart ser vi blixtar. Vi rusar till närmsta byggnad och ställer oss under ett tak istället och där står vi. Efter sisådär en kvart lugnar det sig lite och vi är hungriga och tänker söka skydd på en restaurang istället. Första, andra och tredje stället har siesta den här tiden, men det fjärde släpper in två dränkta katter. Knappt har vi hunnit in där innan monsunen är ett faktum. Vi beställer in en flaska vin och betraktar det hela från håll, det är ju inte mycket annat att göra.

25 juli, vackrare kan inget vara

Äntligen sol! Vi äter frukost och strosar mot stranden, eller snarare stenområdet närmast vattnet för här finns ingen sand. När vi kommer finns det gott om plats även om utrymmet är begränsat, men när vi ska gå känns det svenska personliga utrymmet rejält kränkt. Vi tillbringar större delen av dagen liggandes på varsin handduk och kommer en bra bit in i den medhavda lektyren.

11_Sirmione

På den sena eftermiddagen tar vi en dusch, klär upp oss lite och ger oss ut i jakt på den perfekta sommarbilden. 12_Sirmione 13_Sirmione
Vi hittar en härlig park där vi turas om att posera och sedan  strosar vi vidare till en mysig restaurang där måltiden avslutas med semesterns enda tiramisu.

Efter middagen går vi till en annan restaurang för en drink som precis som alla andra ställen här i byn stänger kl. 23.00. Hela ön kryllar av älskande par och småbarnsfamiljer och vi känner oss aningens understimulerade.

13b_sirmione

Ungefär nu börjar jag bli rätt svullen av all mat vi testat här, så jag textar sambon och frågar om han fortfarande kommer älska mig om jag är en storlek större när jag kommer hem. Han svarar ”självklart älskling, men bara en storlek väl?”

14_Sirmione

24 juli, Hej Verona!

På den fjärde dagen, även känd som stora skoshoppardagen, strilar regnet i en strid ström längs Sirmiones pittoreska gator. De båda svenskorna beslutar sig därför för att fara till Verona. En buss med 40 platser fylls med 80 personer och kryper fram i 20 km största delen av vägen på grund av den massiva trafiken denna dag. En timmes resa tar två, men vad gör väl det när regnet håller upp lagom till ankomst.

8_Verona

Vi tittar på slott och borgar, ropar hej till Julia i kommersens tätaste område, äter fantastiska lunchmackor och hittar världens bästa italienska skor.9_Verona_1

10_Verona_

1 2 3 4 23  Scroll to top